Röntgen

Ja i söndags em så körde jag och Saga åter mot Göteborg och sjukhuset. Kom dit och som förra gången kunde man inte finna att vi skulle vara inlagda där. Man börjar ju undra hur det funkar där egentligen. Vi fick i alla fall ett tvårum för oss själva. Hände ju inte så mycket där på söndagkvällen, Saga fick ett lavemang och så skulle hon sova trodde jag men det tänkte inte hon. Hon bara skrattade så fort jag la henne ner och va jag än försökte med så vägrade hon. Jo hon sov bilen på vägen upp men eftersom hon ett tag verkade trött igen när hon skulle ha lavemang osv så tänkte jag att det går nog fint ändå att lägga sig om än lite senare. Hon somnade först vid kvart i tio och då va jag allmänt uppretad av henne eftersom jag inte ätit något sen halv två då jag inte kunde äta med henne vaken eftersom hon inte fick äta mer än flytande föda.
Sov knappt en blund själv sen på natten. Hade ont, vågade inte ta panocod och panodilen hjälpte inte. Tror att jag sov 2 timmar. Vid kvart i sex kom en av nattpersonalen in för att Saga skulle väckas och få ett litet lavemang innan röntgen. Jag hde ställt min kl på 05:15 men tryckt av den så där rök min möjlighet att äta frukost. Gav Saga lavemang och sen fick hon dricka välling.
Kl 8 va de dags för röntgen. Det gick jätte bra, Saga va duktig och låg stilla utan större gnäll. Enda hon inte gillade va när hon skulle ligga på mage.
Efter bilderna så ville man ju ha ut kontrastvätskan igen och jag bad om en potta då så där satt hon på pottan och jag jämte henne på golvet med bly förkläde och allt på mig. Va lite orolig om jag skulle komma upp igen men det gick fint.



Sen så va det äntligen dags för lite frukost för mig och Saga fick nu äta men ville då inte ha så mycket, hon va trött och somnade sen i vagnen. För mig började väntan på Dr och va de sett eller inte sett på röntgen. Vid tolv dök han upp och tyvärr, ja det känns så, hade de inte sett något onormalt men läget är ju som innan och nu vet man inte va det beror på att hon inte kan bajsa. Vi ska fortsätta med lavemang * 2 tillsvidare. De kunde ju göra en bioskopi för att se om hon har dåliga nerver men har hon det kan man ändå inte göra något åt det. Han skulle dock skicka oss vidare till neurologen eftersom det finns vissa neurologiska sjukdomar som kan påverka tarmen. De får där bedömma om det är värt att kolla om hon har någon av dessa sjukdomar. Sen ska även tarm och stomi sköterskan kontakta oss och ha mer kontakt med oss och vår dr ska ringa om ca 1 månad för att höra hur det går. Så läget är oförändrat och det känns tungt eftersom man i dagsläget inte kan se något slut på detta med lavemang osv.
Vi ser ju dock hur mycket bättre hon mår nu sen hon får det oftare
* En gladare tjej och mer nöjd
*sover mycket bättre på nätterna, innan vaknade hon till upp mot 10 gånger men somnade ju om snabbt igen.
* Ligger stilla på nätterna i sin säng och flyger inte runt som en visp längre.
* Äter ännu bättre och hon hade gått upp ca 500 gram på 2 veckor nu även om hon inte behöver gå upp så visar det ju att hon får i sig mer av maten

Ja va gör man inte för sina barn. Är det detta som krävs för att hon ska må bra ´så är det ju ett lätt val men det hade varit skönt om man kunde få ner det till en gång per dag med tiden. Sen gör det ju att man som förälder blir lite låst för vi kan ju inte lämna bort henne något över natt men det är ju inget vi gör speciellt ofta heller med något av våra barn om de själva inte vill som killarna nu när de så stora som de är.