Alfons
Melker
Saga
Noel
söndag 20 februari 2011
Barnen
Badtjej
Lördagsgodis i soffan
Lillprinsen 8 dagar
Första badet blev hemma i baljan på köksbordet
Bamsegympa
I dag va det åter dags för M;s gympa, han har ju börjat på knatteskutt. De provar varje vecka på olika saker. Förra söndagen som va första gången så va de på friskis och svettis och fick testa deras familjegympa det tyckte han va jätte skoj. I dag va det dags för Bamsegympa i en idrottshall. Dock fick Melker tokpanik här över denna gympan. Han va livrädd att någon skulle va utklädd till Bamse. Så innan de åkte så vrålade han som en stucken gris. Så vi får se hur det gått.
Storken
Ja i fredagskväll så började vår gäster att yra om en stork som stod vid vägkanten. Vi trodde först att de drev med oss men sen efter ett tag så begrep vi att det inte alls va så utan de verkligen stod en stork ut med vägen. De trodde att det va vi själva som satt dit den men vi va helt ovetandes. Eftersom vi givetvisblev nyfikna så kunde jag ju inte hålla mig utan körde upp dit sen på kvällen när alla gästerna lämnat oss och fotade storken. Vi hade några misstänkta men helt klart så va min far mest misstänkt och det va även han som gjort det.
Redan 9 dagar
Tiden går så fort! Det är inte annat än morgon och kväll känns det som. Dagarna är fyllda av allt och inget. Har redan tagit mig ut på promenad med Noel och hundarna. Gu va de va skönt att åter kunna röra på sig.har ju faktiskt tappat några kg och det är gott att de inte hade kommit för att stanna då men redan innan har för många kg att släpa på men 1 mars får allt startskottet gå för projekt "ner-i-vikt". Är ju ändå nöjd nu att jag första dygnet snabbt tappade 10 kg.... sen efter denna veckan som gott har ytterligare 6 kg försvunnit och jag kan inte säga att jag gjort ett skit för det, snarare har jag ätit massa skräp så nu snart är mitt skräpkonto fullt till den grad att jag inte är sugen på något speciellt och det är ju bra inför mitt projekt. dock så är ju en stor del av magen kvar och det tar ju tid innan den dragit ihop sig det vet jag men är ändå lite frusterande då man tappat så pass många kg.
I torsdags gjorde jag något som många mammor inte gör på flera månader när de fått barn. Jag lämnade hemmet utan min lille prins. Det är ju fördelen med att inte amma att jag inte är oersättlig utan att Janne kan sköta om prinsen lika bra som jag. Jag tog med mina stora killar och åkte till stan för att köpa presenter till Janne. Killarna fick va med och välja va de ville ge sin pappa. Alfons tyckte jeans eller kavaj men jag talade om att det är svårt att köpa så han valde en t-shirt, Melker köpte coola kalsonger, Saga och Noel fick ge en slipsnål och från mig fick han en ny hårtrimmer. Efter stadsbesöket så va killarna snäll och hjälpte mig att handla till fredagens kalas så det blev så bra allt.
Det som är mest frusterande med att va snittad är ju helt klart att jag inte kan lyfta som jag vill och inte kan ta med verken Saga eller Noel om jag måste ha vagn med eftersom jag inte får lyfta in och ur den i bilen. Att va hemma själv med de små krävs ju lite med då jag egentligen inte får lyfta Saga men sen i går så gör jag de nödvändiga lyften i och ur sängen samt matstolen när jag är själv med henne. Funkar ju inte annars.
Fredagen försvann med besök på Jannes jobb där vi bjöd på tårta sen hem för tårtbak av em och kvällens tårtor. på em kom Bvc för första besöket som man fakiskt gör hemma. Noel hade dock gått ner ytterligare vilket jag redan känt på mig. Så då vägde han 4520. nu bör han inte gå ner mer man han är svår att få att äta och det tar tid att mata honom. Han gnäller bara lite lågt när han är hungrig och i natt sov han som en stock, tur att Saga vaknade och väckte mig så jag kunde ge honom mat då det gått 5 timmar sen han åt och vi max bör vänta 4 nu så länge han inte vänt i vikt.
På fredag em kom även min mamma för att gratta J och kika på underverket. Ja jag tror att Noel drog mer än Janne. Kvällen så kom två av J:s syskon med fam. för att gratta och så givetvis j:s mamma.Ja så fredagen bjöd på mycket tårta men också hembaktbröd med goa pålägg.
Firande fortsatt på lördagen (i går) genom att min pappa med fru kom hit för att även de gratta Janne och så givetvis kika lite på Noel. När de sen kört i går em så kändes det lite som all luft gick ur mig men skam den som ger sig. Det skulle ju köpas lördagsgodis med tre av barnen och så fixas kvällsmat, blev tacos till allas glädje.
I dag är det ju strålande sol men eftersom vi inte lagat punkan på vår gamla dubbelvagn så får jag stanna inne nu med de små då J är i väg med killarna. Jag har redan varit i väg med A på fm på simskolan. Det är mycket aktiviteter på söndagar så man får dela lite på det. Är ju inne i stan allt med så det blir ju en del flängande fram och tillbaks.
I torsdags gjorde jag något som många mammor inte gör på flera månader när de fått barn. Jag lämnade hemmet utan min lille prins. Det är ju fördelen med att inte amma att jag inte är oersättlig utan att Janne kan sköta om prinsen lika bra som jag. Jag tog med mina stora killar och åkte till stan för att köpa presenter till Janne. Killarna fick va med och välja va de ville ge sin pappa. Alfons tyckte jeans eller kavaj men jag talade om att det är svårt att köpa så han valde en t-shirt, Melker köpte coola kalsonger, Saga och Noel fick ge en slipsnål och från mig fick han en ny hårtrimmer. Efter stadsbesöket så va killarna snäll och hjälpte mig att handla till fredagens kalas så det blev så bra allt.
Det som är mest frusterande med att va snittad är ju helt klart att jag inte kan lyfta som jag vill och inte kan ta med verken Saga eller Noel om jag måste ha vagn med eftersom jag inte får lyfta in och ur den i bilen. Att va hemma själv med de små krävs ju lite med då jag egentligen inte får lyfta Saga men sen i går så gör jag de nödvändiga lyften i och ur sängen samt matstolen när jag är själv med henne. Funkar ju inte annars.
Fredagen försvann med besök på Jannes jobb där vi bjöd på tårta sen hem för tårtbak av em och kvällens tårtor. på em kom Bvc för första besöket som man fakiskt gör hemma. Noel hade dock gått ner ytterligare vilket jag redan känt på mig. Så då vägde han 4520. nu bör han inte gå ner mer man han är svår att få att äta och det tar tid att mata honom. Han gnäller bara lite lågt när han är hungrig och i natt sov han som en stock, tur att Saga vaknade och väckte mig så jag kunde ge honom mat då det gått 5 timmar sen han åt och vi max bör vänta 4 nu så länge han inte vänt i vikt.
På fredag em kom även min mamma för att gratta J och kika på underverket. Ja jag tror att Noel drog mer än Janne. Kvällen så kom två av J:s syskon med fam. för att gratta och så givetvis j:s mamma.Ja så fredagen bjöd på mycket tårta men också hembaktbröd med goa pålägg.
Firande fortsatt på lördagen (i går) genom att min pappa med fru kom hit för att även de gratta Janne och så givetvis kika lite på Noel. När de sen kört i går em så kändes det lite som all luft gick ur mig men skam den som ger sig. Det skulle ju köpas lördagsgodis med tre av barnen och så fixas kvällsmat, blev tacos till allas glädje.
I dag är det ju strålande sol men eftersom vi inte lagat punkan på vår gamla dubbelvagn så får jag stanna inne nu med de små då J är i väg med killarna. Jag har redan varit i väg med A på fm på simskolan. Det är mycket aktiviteter på söndagar så man får dela lite på det. Är ju inne i stan allt med så det blir ju en del flängande fram och tillbaks.
onsdag 16 februari 2011
Dagen D
Fredagen den 11/2 2011 va det äntligen dags, ja egentligen skulle det blivit ett Alla hjärtans dag barn men efter att berätta för rätt Dr hur dåligt jag mådde så fick jag en tid på fredagen. Skulle snittas först av alla då jag ju under graviditeten va insulinbehandlad. Ja så på torsdagkvällen kom farmor till oss för att sova här och ta hand om de stora barnen. Ja meningen va ju att de skulle till skolan som vanligt men när vi fick oljelev. på torsdagen så gav vägen vika och det innebar att barnens skolbuss inte kunde köra in hit innan det va fixat och de skulle bli det först under fredagen så de fick stanna hemma med farmor och Saga.
KL 6.00 infann vi oss på förslossningen för att få allt klart till jag skulle in på op. kl 7.30. Det skulle duschas, sättas nålar, kateter osv. Bad om att få sätta katetern så sent som möjligt så jag hatar den och min kropp verkligen vill ha bort den och jobbar mot den även om det inte går.
Kl blir 7.30 men ingen kommer och hämtar mig... först vid 7:50 så får vi veta att man missat att beställa op.tid till mig. Kan säga att jag surnade till lite då. Inte så mycket pga att de missat det utan för att nu skulle jag få kämpa med katetern flera timmar till. Får sen veta att min op. är flyttad till kl 10:00. Suck, som kompensation får vi en en tv på rummet... kan säga att det va noll kompensation i det läget. Hur ska nyhetsmorgon kunna få mig att koppla bort katetern. Räknar ner tiden och J roar sig med att tydligt tala om att han ska gå på toa osv.... tur man mitt i alla har lite humor kvar och inte mördar honom på stört.
Kl blir tio och man rullar in mig till op. Där förbereds jag och får ännu en nål i armen. Sen är det dags att lägga bedövningen, dock är det lite svårt men jag biter ihop men klarar inte av helt då man lyckas träffa en nerv så smärtan ner i höger höft blir hemsk men sen så kommer man rätt och då är det bråttom att läggas ner. Jag görs klar och bedövningen har tagit bra, rätt högt som den brukar.
Dr kommer in och det är dags att börja op. De börjar och det tar ett tag att komma in då det är en del ärrvävnader sen så är det fritt och när man låter vattnet gå så känner jag hur hela trycket i min mage minskar och känslan blir att hela magen pyser ur som en ballong. Sen blir det dramatiskt..... man får inte tag i barnet då han ligger på tvärren och i säte. Finns inget att greppa om. De hänger på min mage och trycker, de flyttar runt allt inne i mig och jag förstår att man börjar känna lite stress även om de gör allt för att va lugna. Barnet sitter fast! Det blir sugklocka. Hör hur första kl går sönder eller som J sa sen efter, den släppte och flög upp och nockade till en Dr. De får ta en ny sugkl och lyckas med hjälp av den och mycket samarbete få ut barnet som sitter som iett skruvstäd vilket beror på dess storlek men också på att min moderkaka är stor och likaså livmodern.
När barnet är ute så hör jag ett skrik efter några sekunder och det va underbart kan jag säga. Va livrädd ett tag att det inte skulle gå. De tar ut barnet till barnrummet dit J följer med och får klippa navelsträngen och även en barnläkare tittar på honom. Sen får J och pojken komma in till mig och faktiskt sitta inne på op. medans jag blir ihopsydd. Det tar tid att sy ihop mig för man har fått lägga ett extra snitt i livmodern på mig. Som jag förvarnat de om innan så släpper min bedövning medans man syr. Jag talar om att jag måste ha mer och får då genom nålen snabbverkande smärtstillande gång på gång och även morfin. Jag kan innan de är klara med att sy ihop mig börja röra på benen. Det ska man inte kunna. När de kommit till sista lagret och syr i huden så får jag även lokalbedövning där. Även om det kan låta hemskt så upplevde jag inte det så eftersom jag hela tiden fick smärtstillande.
Ivilket fall som helst har jag nu 25 stygn på magen från naveln och neråt.
Noel föddes 11:02 110211. Blev mycket 11 och 2.
Blev sen inkörd till BB röd för att sen vidare få komma till BB. När vi ligger där så blir dock Noel körd upp till neo pga att han har svårt att andas och är väldigt grymtig. Syresätter sig lite för dåligt med. Det känns jobbigt. Allt kommer tillbaks hur det va när Melker hamnade på neo av samma orsak. när jag sen kommer upp till BB så får Noel komma tillbaks in till mig då man tycker att han ändå är så pass okej. det känns skönt. Halv fem så lyckas jag övertala dem att dra min kateter en halv timme för tidigt, ja man ska ha den 6 timmar efter op. Kommer upp på bena och in i duschen. Ja jag klarar detta trots snitt och jag gör det själv även om jag har en sköterska med mig in då de tror jag ska ramla ihop men inte då. Sen så är det dags för att äta och jag går givetvis ut till matrummet. Janne har kört hem och hämtat killarna och Saga så de ska få se sin lillebror. De är alla tre stolta men man kan ju undra va Saga tänkte om det lilla knyttet. "ännu en docka"
Dock blir det sen så att man åter hämtar in Noel till neo för han låter för mycket och måste ha lite mer hjälp. Det är jobbigt men jag kämpar mig genom det.
Inne på Neo får han syrgas och även ekg kopplat till sig. Han får även sond och under natten och ett dropp in i naveln. Att han får det där beror på att han tydligen brås på mig och är svårstucken. Man röntgar hans lungor och tar infektionsprover.
Ett prov visar på infektion men det får jag reda på sedan att det lika väl kan visa på det pga det stora blåmärket han fick på hela ena skinkan av sugklockan. Han har blåmärken även på snoppen och sina ben och fötter.
Under lördagen så är det mest fram och tillbaks för mig till neo som gäller. Matar Noel och vi försöker att inte behöva använda sonden så mycket men lite måste sondas. J kommer in en sväng på em med M och S, A är hos sin stödis.
Till natten bestämmer vi att jag kan sova utan att behöva komma in och mata, de sondar honom båda nattmålen så han får vila. När jag kommer in på söndagen är syrgasen borta, han klarar sig utan den. Vilken lycka och under dagen så blir han av med både ekg övervakningen och syresättningen så jag kan sen på em ta med honom in till mitt rum och jag får veta att vi säkert kan skrivas ut på måndagen.
Det vände snabbt för honom och att sen få komma hem på måndagen va underbart. innan vi ska hem så ska ju Noel skrivas ut från Neo och jag från BB. Dr som ska kolla Noel ska komma till mitt rum på BB, oj va förvånad och glad jag blev när vår underbara Dr Anna står där i dörren. Är det någon barnläkare jag har förtroende för så är det Anna. Hon sätter okej stämpel i rumpan på Noel men försäkrar sig om att han är med när vi ska till henne med M och S nu i början på mars eftersom hon vill kolla honom ännu en gång i höfterna för det kan bli lite problem med dem när man kommer i säte. Så snällt av henne att kolla det när vi ändå är där. Det ska va Anna till det!
Innan jag får lämna bygget så ska även jag skrivas ut av Dr eftersom jag är snittad. Tyvärr så blir det en lång väntan på det då det händer en del akuta saker på förlossningen. Sen visar det sig tillsist att den Dr som beviljade mitt snitt samt va med har blivit dubbelbokad så underläkaren kommer i stället. Ja eftersom jag inte har några frågor så är det helt okej och han vet ju hur det hela va med. Det han mes beklagar är ju att man inte lyckades bättre med min bedövning men jag känner ju inget speciellt över det. Han är impad över mig som orkar va upp och röra mig och inte har tagit speciellt mycket smärtstillande efter snittet. Två panodil och några få gånger diklofinak upp till men i det stora hela inte mer än panodil.
Ja något fel måste de väl va på en eftersom man mår så bra efteråt. Jag fixar allt själv utan hjälp medans jag märker hur andra som är snittade har stora problem, bla en tjej som va snittad för en vecka sedan som inte själv kan komma ur sängen om hon har båda benen i den, inte kan byta på sin pojk osv. Kanske va hon extrem åt det andra hållet men jag tror att hon är mer vanlig än vad jag är. Så nog ska man se att ett snitt är ingen bekväm väg att få barn på för det kan bli dramatiskt under snittet och man kan må dåligt lång tid efter.
Det svåra för mig är nu när jag inte får lyfta mer än Noel och därför inte kan göra något med Saga, inte sätta henne vid matbordet, byta blöja osv. Tur att J är hemma till den 2 mars.
Som avrundning på detta kan jag ju säga att för mig innebar snittet att jag omedelbart blev 10 kg lättare, av dessa kg vet jag ialla fall va följande bestod av 5090 gram barn, ca 1 kg moderkaka, närmare 2 liter fostervatten, normalt har man ca 0,5 l.... sen vatten i kroppen i övrigt. Ja nu är det bara att låta de andar kg rasa med och verkligen se till att det blir av.... har ju redan orkat mig ut på promenad med hundar och barnvagn. Gick 2 km och även om det inte gick snabbt så är det ju så skönt att komma ut och kunna röra sig igen.
KL 6.00 infann vi oss på förslossningen för att få allt klart till jag skulle in på op. kl 7.30. Det skulle duschas, sättas nålar, kateter osv. Bad om att få sätta katetern så sent som möjligt så jag hatar den och min kropp verkligen vill ha bort den och jobbar mot den även om det inte går.
Kl blir 7.30 men ingen kommer och hämtar mig... först vid 7:50 så får vi veta att man missat att beställa op.tid till mig. Kan säga att jag surnade till lite då. Inte så mycket pga att de missat det utan för att nu skulle jag få kämpa med katetern flera timmar till. Får sen veta att min op. är flyttad till kl 10:00. Suck, som kompensation får vi en en tv på rummet... kan säga att det va noll kompensation i det läget. Hur ska nyhetsmorgon kunna få mig att koppla bort katetern. Räknar ner tiden och J roar sig med att tydligt tala om att han ska gå på toa osv.... tur man mitt i alla har lite humor kvar och inte mördar honom på stört.
Kl blir tio och man rullar in mig till op. Där förbereds jag och får ännu en nål i armen. Sen är det dags att lägga bedövningen, dock är det lite svårt men jag biter ihop men klarar inte av helt då man lyckas träffa en nerv så smärtan ner i höger höft blir hemsk men sen så kommer man rätt och då är det bråttom att läggas ner. Jag görs klar och bedövningen har tagit bra, rätt högt som den brukar.
Dr kommer in och det är dags att börja op. De börjar och det tar ett tag att komma in då det är en del ärrvävnader sen så är det fritt och när man låter vattnet gå så känner jag hur hela trycket i min mage minskar och känslan blir att hela magen pyser ur som en ballong. Sen blir det dramatiskt..... man får inte tag i barnet då han ligger på tvärren och i säte. Finns inget att greppa om. De hänger på min mage och trycker, de flyttar runt allt inne i mig och jag förstår att man börjar känna lite stress även om de gör allt för att va lugna. Barnet sitter fast! Det blir sugklocka. Hör hur första kl går sönder eller som J sa sen efter, den släppte och flög upp och nockade till en Dr. De får ta en ny sugkl och lyckas med hjälp av den och mycket samarbete få ut barnet som sitter som iett skruvstäd vilket beror på dess storlek men också på att min moderkaka är stor och likaså livmodern.
När barnet är ute så hör jag ett skrik efter några sekunder och det va underbart kan jag säga. Va livrädd ett tag att det inte skulle gå. De tar ut barnet till barnrummet dit J följer med och får klippa navelsträngen och även en barnläkare tittar på honom. Sen får J och pojken komma in till mig och faktiskt sitta inne på op. medans jag blir ihopsydd. Det tar tid att sy ihop mig för man har fått lägga ett extra snitt i livmodern på mig. Som jag förvarnat de om innan så släpper min bedövning medans man syr. Jag talar om att jag måste ha mer och får då genom nålen snabbverkande smärtstillande gång på gång och även morfin. Jag kan innan de är klara med att sy ihop mig börja röra på benen. Det ska man inte kunna. När de kommit till sista lagret och syr i huden så får jag även lokalbedövning där. Även om det kan låta hemskt så upplevde jag inte det så eftersom jag hela tiden fick smärtstillande.
Ivilket fall som helst har jag nu 25 stygn på magen från naveln och neråt.
Noel föddes 11:02 110211. Blev mycket 11 och 2.
Blev sen inkörd till BB röd för att sen vidare få komma till BB. När vi ligger där så blir dock Noel körd upp till neo pga att han har svårt att andas och är väldigt grymtig. Syresätter sig lite för dåligt med. Det känns jobbigt. Allt kommer tillbaks hur det va när Melker hamnade på neo av samma orsak. när jag sen kommer upp till BB så får Noel komma tillbaks in till mig då man tycker att han ändå är så pass okej. det känns skönt. Halv fem så lyckas jag övertala dem att dra min kateter en halv timme för tidigt, ja man ska ha den 6 timmar efter op. Kommer upp på bena och in i duschen. Ja jag klarar detta trots snitt och jag gör det själv även om jag har en sköterska med mig in då de tror jag ska ramla ihop men inte då. Sen så är det dags för att äta och jag går givetvis ut till matrummet. Janne har kört hem och hämtat killarna och Saga så de ska få se sin lillebror. De är alla tre stolta men man kan ju undra va Saga tänkte om det lilla knyttet. "ännu en docka"
Dock blir det sen så att man åter hämtar in Noel till neo för han låter för mycket och måste ha lite mer hjälp. Det är jobbigt men jag kämpar mig genom det.
Inne på Neo får han syrgas och även ekg kopplat till sig. Han får även sond och under natten och ett dropp in i naveln. Att han får det där beror på att han tydligen brås på mig och är svårstucken. Man röntgar hans lungor och tar infektionsprover.
Ett prov visar på infektion men det får jag reda på sedan att det lika väl kan visa på det pga det stora blåmärket han fick på hela ena skinkan av sugklockan. Han har blåmärken även på snoppen och sina ben och fötter.
Under lördagen så är det mest fram och tillbaks för mig till neo som gäller. Matar Noel och vi försöker att inte behöva använda sonden så mycket men lite måste sondas. J kommer in en sväng på em med M och S, A är hos sin stödis.
Till natten bestämmer vi att jag kan sova utan att behöva komma in och mata, de sondar honom båda nattmålen så han får vila. När jag kommer in på söndagen är syrgasen borta, han klarar sig utan den. Vilken lycka och under dagen så blir han av med både ekg övervakningen och syresättningen så jag kan sen på em ta med honom in till mitt rum och jag får veta att vi säkert kan skrivas ut på måndagen.
Det vände snabbt för honom och att sen få komma hem på måndagen va underbart. innan vi ska hem så ska ju Noel skrivas ut från Neo och jag från BB. Dr som ska kolla Noel ska komma till mitt rum på BB, oj va förvånad och glad jag blev när vår underbara Dr Anna står där i dörren. Är det någon barnläkare jag har förtroende för så är det Anna. Hon sätter okej stämpel i rumpan på Noel men försäkrar sig om att han är med när vi ska till henne med M och S nu i början på mars eftersom hon vill kolla honom ännu en gång i höfterna för det kan bli lite problem med dem när man kommer i säte. Så snällt av henne att kolla det när vi ändå är där. Det ska va Anna till det!
Innan jag får lämna bygget så ska även jag skrivas ut av Dr eftersom jag är snittad. Tyvärr så blir det en lång väntan på det då det händer en del akuta saker på förlossningen. Sen visar det sig tillsist att den Dr som beviljade mitt snitt samt va med har blivit dubbelbokad så underläkaren kommer i stället. Ja eftersom jag inte har några frågor så är det helt okej och han vet ju hur det hela va med. Det han mes beklagar är ju att man inte lyckades bättre med min bedövning men jag känner ju inget speciellt över det. Han är impad över mig som orkar va upp och röra mig och inte har tagit speciellt mycket smärtstillande efter snittet. Två panodil och några få gånger diklofinak upp till men i det stora hela inte mer än panodil.
Ja något fel måste de väl va på en eftersom man mår så bra efteråt. Jag fixar allt själv utan hjälp medans jag märker hur andra som är snittade har stora problem, bla en tjej som va snittad för en vecka sedan som inte själv kan komma ur sängen om hon har båda benen i den, inte kan byta på sin pojk osv. Kanske va hon extrem åt det andra hållet men jag tror att hon är mer vanlig än vad jag är. Så nog ska man se att ett snitt är ingen bekväm väg att få barn på för det kan bli dramatiskt under snittet och man kan må dåligt lång tid efter.
Det svåra för mig är nu när jag inte får lyfta mer än Noel och därför inte kan göra något med Saga, inte sätta henne vid matbordet, byta blöja osv. Tur att J är hemma till den 2 mars.
Som avrundning på detta kan jag ju säga att för mig innebar snittet att jag omedelbart blev 10 kg lättare, av dessa kg vet jag ialla fall va följande bestod av 5090 gram barn, ca 1 kg moderkaka, närmare 2 liter fostervatten, normalt har man ca 0,5 l.... sen vatten i kroppen i övrigt. Ja nu är det bara att låta de andar kg rasa med och verkligen se till att det blir av.... har ju redan orkat mig ut på promenad med hundar och barnvagn. Gick 2 km och även om det inte gick snabbt så är det ju så skönt att komma ut och kunna röra sig igen.
söndag 6 februari 2011
Svullen...
jag som tycker jag klarat mig bra från att svullna denna gången även om jag givetvis har svullnat lite och att jag sen har mycket fostervatten, ja som dr sa i fredags så är det övre övregränsen men jag skulle inte tro att vi gör något åt det nu. Suck.
Men nu har jag svullnat till kan jag säga. När jag innan kämpat av mig mina strumpor så va det en syn för gudarna kan jag lova. Hade inga strumpor som satt åt nämnvärt i resåren men ändå hade den tryckt in huden rejält. Jag ljuger inte om jag säger att det va en cm djup fåra runt hela smalbenet där resåret suttit. Ångrar att jag inte fotade det.
Nu är jag less på att inte kunna röra mig, ta på mig. Bara att klä sig är just nu värsta gympapasset. Skönt att man nu snart är i mål i alla fall. Vet jag ju att även om jag mår bra efter snittet så är man ju lite orörlig i början, sen är det ju i alla fall 6 veckor man ska ta det lugnt med lyft osv.
Nä nu får det va färdig gnällt, är ju självförvållat trots att det inte va planerat.
Men nu har jag svullnat till kan jag säga. När jag innan kämpat av mig mina strumpor så va det en syn för gudarna kan jag lova. Hade inga strumpor som satt åt nämnvärt i resåren men ändå hade den tryckt in huden rejält. Jag ljuger inte om jag säger att det va en cm djup fåra runt hela smalbenet där resåret suttit. Ångrar att jag inte fotade det.
Nu är jag less på att inte kunna röra mig, ta på mig. Bara att klä sig är just nu värsta gympapasset. Skönt att man nu snart är i mål i alla fall. Vet jag ju att även om jag mår bra efter snittet så är man ju lite orörlig i början, sen är det ju i alla fall 6 veckor man ska ta det lugnt med lyft osv.
Nä nu får det va färdig gnällt, är ju självförvållat trots att det inte va planerat.
Så svårt
I går morse fick vi ett tråkigt och tungt besked, att en av Jannes kusins sambo dött under natten. Hon har varit dålig några månader och åkt in och ut på sjukhuset men de har inte kunnat hitta va hon lider av. Ett tag trodde man borelia men inte heller det va rätt. Hon hade ialla fall kommit ner till Lund nu och där nere så ansåg man att hon va undernärd... hade inte fått något dropp här inne i Halmstad trots att hon inte åt. Man satte också in sjukgymnastik för en person som inte orkar upp och bara ligger måste ju ändå hållas igång och då är ju sjukgymnastik toppen.
Hennes sambo och hans föräldrar körde ner till Lund ifredags och möttes då av en något piggare A. Man trodde det äntligen va på väg att vända..... sen på natten somnade hon in. Ingen vet varför?
Varför är det ofta så att de som ska lämna oss, för ett kort tag blir lite bättre innan de de går vidare? Har upplevt de många gånger när jag jobbade inom äldrevården. Nu står hennes anhöriga, sambo, barn (5 st) och barnbarn kvar med en tung fråga Varför? Vad missade sjukvården? Förhoppningsvis kommer de att få svar efter obduktion. Men detta ska inte hända, hon va ju nyss fyllda 60. Hon borde fått ha många år till kvar.
Ens tankar går ju nu till hennes sambo, J:s kusin och hennes barn. Även om man är vuxen och flyttat från boet så är ju mamma alltid mamma. Så i går kväll satte jag mig för att göra ett kort som vi ska skicka till hennes sambo men så svårt att göra ett kort med sorg som tema. Vill ju inte att de ska blir för "glatt" men inte heller för dystert. Tror att jag tillslut lyckades få till ett kort som känns rätt.
Valde att skriva en av Siv Anderssons dikter på insidan och på utsidan skrev jag "själar säger aldrig farväl".
Hennes sambo och hans föräldrar körde ner till Lund ifredags och möttes då av en något piggare A. Man trodde det äntligen va på väg att vända..... sen på natten somnade hon in. Ingen vet varför?
Varför är det ofta så att de som ska lämna oss, för ett kort tag blir lite bättre innan de de går vidare? Har upplevt de många gånger när jag jobbade inom äldrevården. Nu står hennes anhöriga, sambo, barn (5 st) och barnbarn kvar med en tung fråga Varför? Vad missade sjukvården? Förhoppningsvis kommer de att få svar efter obduktion. Men detta ska inte hända, hon va ju nyss fyllda 60. Hon borde fått ha många år till kvar.
Ens tankar går ju nu till hennes sambo, J:s kusin och hennes barn. Även om man är vuxen och flyttat från boet så är ju mamma alltid mamma. Så i går kväll satte jag mig för att göra ett kort som vi ska skicka till hennes sambo men så svårt att göra ett kort med sorg som tema. Vill ju inte att de ska blir för "glatt" men inte heller för dystert. Tror att jag tillslut lyckades få till ett kort som känns rätt.
Valde att skriva en av Siv Anderssons dikter på insidan och på utsidan skrev jag "själar säger aldrig farväl".
fredag 4 februari 2011
då kommer det lite bilder...
Väggen i matrummet, är dock inte färdigt på så sätt att ingen grejor kommit upp på den än
Före
EFter
Korten på barnen
Vardagsrummet från innersta vinklen
Gardinen
Fondväggen
Före
Före
Efter
Efter
Före
EFter
Korten på barnen
Vardagsrummet från innersta vinklen
Gardinen
Fondväggen
Före
Före
Efter
Efter
torsdag 3 februari 2011
Äntligen
I dag så fick jag klart vardagsrummet! Ja med tiden ska ju även alla väggarna målas men det får vänta lite.... J får ta en vägg i taget sen. Men tills dess att det hinns med så är det nu fixat. Min gardiner blev verkligen bra och jag känner mig supernöjd för engång skull för ofta så har man en bild hur det ska bli och så blir det inte alls så bra men dennna gången blev det de. Känns också helt rätt att jag valde panelgardiner och inte de andra färdigsydda.
Ska försöka fota rummet i morgon innan barnen river fram alla leksaker igen.
Det är ju en och annan tavla som fått byta plats osv med. Ja vår halmstads jubeliumstavla har fått flytta in till v-rummet men den hånger just nu lite för högt men det får fixas vid målningen sen. Sen vill jag ju ha en svart ryamatta att ha under soffbordet och en under matbordet men det får vänta lite till. Får väl önska mig en i födelsedagspresent sen om inte annat.
Att fixa v-rummet tog verkligen på krafterna men det som tar mest just nu är att man inte kan få fixa i fred för lillhönan och sen för killarna, det är hela tiden något som ska hända med dem så man måste avbryta. Det kan jag göra mig frusterad. Allt tar ändå så mycket tid för mig just nu.
Började dock morgonen med att sortera papper och lägga in de räkningar för denna månaden som redan kommit och även de som är återkommande månad för månad så man inte behöver tänka på det. Det enda som jag nu kommit på saknas är en telia räkning som dyker upp senare och sen från halmstad kommun för Alfons mat när han är hos sin stödis.
Kan bara inte fatta hur mycket papper man samlar på sig som man inte behöver. Efter vår postkorg gåtts genom så gav jag mig i kast med skåpet som janne tapetserat och gick genom allt i det samt kollade lådorna. BArnen har varsin låda där och de har länga varit överfulla så nu rensade jag. Lika bra att inte ha killarna med. Melker har ju tusen småplutter, små utklipp, små djur mm. jag behöll det som jag va något att ha, ja en del om jag inte tyckte va något att ha heller men jag vet att melker tycker annorlunda så när de kom hem så väntade en hög i trappan på dem. Nu åkte grejorna upp. Kollade också genom alla pennor och fixade de i olika byttor så nu kan ingen gnälla att det inte finns den eller den pennan. Känns ju skönt när det är gjort men hur man kan fylla över en halv sopsäck fattar jag inte.
Matrummet är inte klart än. Målningen är inte färdig och jag har än inte hängt upp något på väggarna men i dag kom ju korten på barnen som jag beställt så i kväll har jag ramat in dem. Tyvärr fick jag ju inte tag i tilräckligt med ramar när jag va på netto. de hade billiga denna veckan och jag ville ha svarta 13*18cm så jag kunde sätta passpar tu runt om korten. Det blev kort i sepia. Köpte ialla fall de 6 ramarna jag fick fatt på och då va jag ändå inne på andra netto med och kollade om de hade några men inte. Funderar på att springa in och köpa mindre ramar i morgon isamma stil så får de bli några utan passpar tu. Passpar tu har jag gjort av tapeten. Tillsammans med korten kommer även väggordet "kärlek" att hänga. Måste ju ha någon ram extra som är tom till bebben med. Korten ska i alla fall upp i morgon eftersom den väggen redan är klar.
Ska försöka fota rummet i morgon innan barnen river fram alla leksaker igen.
Det är ju en och annan tavla som fått byta plats osv med. Ja vår halmstads jubeliumstavla har fått flytta in till v-rummet men den hånger just nu lite för högt men det får fixas vid målningen sen. Sen vill jag ju ha en svart ryamatta att ha under soffbordet och en under matbordet men det får vänta lite till. Får väl önska mig en i födelsedagspresent sen om inte annat.
Att fixa v-rummet tog verkligen på krafterna men det som tar mest just nu är att man inte kan få fixa i fred för lillhönan och sen för killarna, det är hela tiden något som ska hända med dem så man måste avbryta. Det kan jag göra mig frusterad. Allt tar ändå så mycket tid för mig just nu.
Började dock morgonen med att sortera papper och lägga in de räkningar för denna månaden som redan kommit och även de som är återkommande månad för månad så man inte behöver tänka på det. Det enda som jag nu kommit på saknas är en telia räkning som dyker upp senare och sen från halmstad kommun för Alfons mat när han är hos sin stödis.
Kan bara inte fatta hur mycket papper man samlar på sig som man inte behöver. Efter vår postkorg gåtts genom så gav jag mig i kast med skåpet som janne tapetserat och gick genom allt i det samt kollade lådorna. BArnen har varsin låda där och de har länga varit överfulla så nu rensade jag. Lika bra att inte ha killarna med. Melker har ju tusen småplutter, små utklipp, små djur mm. jag behöll det som jag va något att ha, ja en del om jag inte tyckte va något att ha heller men jag vet att melker tycker annorlunda så när de kom hem så väntade en hög i trappan på dem. Nu åkte grejorna upp. Kollade också genom alla pennor och fixade de i olika byttor så nu kan ingen gnälla att det inte finns den eller den pennan. Känns ju skönt när det är gjort men hur man kan fylla över en halv sopsäck fattar jag inte.
Matrummet är inte klart än. Målningen är inte färdig och jag har än inte hängt upp något på väggarna men i dag kom ju korten på barnen som jag beställt så i kväll har jag ramat in dem. Tyvärr fick jag ju inte tag i tilräckligt med ramar när jag va på netto. de hade billiga denna veckan och jag ville ha svarta 13*18cm så jag kunde sätta passpar tu runt om korten. Det blev kort i sepia. Köpte ialla fall de 6 ramarna jag fick fatt på och då va jag ändå inne på andra netto med och kollade om de hade några men inte. Funderar på att springa in och köpa mindre ramar i morgon isamma stil så får de bli några utan passpar tu. Passpar tu har jag gjort av tapeten. Tillsammans med korten kommer även väggordet "kärlek" att hänga. Måste ju ha någon ram extra som är tom till bebben med. Korten ska i alla fall upp i morgon eftersom den väggen redan är klar.
tisdag 1 februari 2011
Ja inte går det framåt åt
I dag så va det åter dags att fixa sig iordning för en resa in till stan, denna gången till BM. Innan vi skulle dit skulle Saga ha lavemang då hon inte fått det på två dagar och det i dag åter visade att det inte funkar för henne, hon vägrade vällingen i morse. Det är inte likt henne kan jag säga. Så lavemang innan vi ska i väg, göra oss klara och tanken va att vi skulle hinna in till stan och parkera innan handläggaren på Försäkringskassan skulle ringa. Ja vi hann inte riktigt men jag fick parkerat och samtidigt som jag pratade med handläggaren fick jag fixa ut vagn, Saga och hundarna för de va faktiskt med. Tänkte att de kunde va skönt för dem att komma med in till stan för lite miljöombyte så medans jag pratade med handläggaren promenerade vi längs nissan. Kände ju att hundarna inte fick mitt fokus men de såg ut att ändå va nöjda med att få gå på upptäcksfärd och nosa av lite nya marker.
Han precis prata klart med FK innan jag skulle till BM. Dock trodde inte min BM att jag skulle komma idag då jag är på sjukhuset 3 dagar per vecka och hon tyckte de kan kolla mitt blodtryck osv. Det är ju extra onödigt för mig att köra in ännu en dag när hon ändå inte gör mer.
Efter BM besöket bar det av hemåt även om jag hade behövt inhandla lite papper till mina kort men orkade inte. snabbt in på Hemköp i Haverdal bara för att handla det nödvändigaste. Den butiken är just nu lagom stor.
Em hade jag hoppats att jag skulle orka städa lite här hemma ivardagsrummet men orken av slut efter denna fm med. Så jag inser att torsdag får bli den dagen som jag fixar till vardagsrummet. Kanske även matrummet är färdigt då för städ. Skåpet som nu fått tapeter på dörrarna blev så bra!
vi har även fått tid till MR i Göteborg åt Saga nu. Den 1 mars ska hon dit. Hoppas på sätt och vis att de kan hitta något så vi kan få ett svar va det är som är fel eftersom hon inte verkar få magen att funka.
Han precis prata klart med FK innan jag skulle till BM. Dock trodde inte min BM att jag skulle komma idag då jag är på sjukhuset 3 dagar per vecka och hon tyckte de kan kolla mitt blodtryck osv. Det är ju extra onödigt för mig att köra in ännu en dag när hon ändå inte gör mer.
Efter BM besöket bar det av hemåt även om jag hade behövt inhandla lite papper till mina kort men orkade inte. snabbt in på Hemköp i Haverdal bara för att handla det nödvändigaste. Den butiken är just nu lagom stor.
Em hade jag hoppats att jag skulle orka städa lite här hemma ivardagsrummet men orken av slut efter denna fm med. Så jag inser att torsdag får bli den dagen som jag fixar till vardagsrummet. Kanske även matrummet är färdigt då för städ. Skåpet som nu fått tapeter på dörrarna blev så bra!
vi har även fått tid till MR i Göteborg åt Saga nu. Den 1 mars ska hon dit. Hoppas på sätt och vis att de kan hitta något så vi kan få ett svar va det är som är fel eftersom hon inte verkar få magen att funka.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)