Inser att det va ett tag sedan jag skrev något här men allt har känts lite motigt utan egentligen anledning egentligen men ändå.
Va i onsdags hos BM och allt va okej, denna gången lyckades hon få in hjärtljuden och de låg på ca 140 slag/min. Annars va det inte så mycket nytt där. Ska dit igen den 1 dec.
Efter BM blev det en sväng på stan för att kika efter lite julklappar och annat smått och gått. Måste ju börja med alla klappar i tid tänkte jag men det är svårt. Melker är ju inga problem men Alfons är värre, Saga är inte heller så krävande så det blir lite små saker till henne. Bättre spara krutet till hon blir äldre och ställer krav hon med.Sen ska det ju handlas till fler nära och kära men i år tycks min fantasi va begränsad så jag egentligen vill ge personliga julklappar.
Torsdagen försvann utan att jag vet till vad egentligen eller det göra jag säkert men jag minns inte just nu.
Fredagen blev det åter in till stan för att handla A:s födelsedagspresenter. Hämta en tröja till mig som jag hängt undan, köpa strumpbyxor till mig. Handla skor till vår lilla fröken och jag kan lova att hon kommer bli hemsk med tiden med sin vilja, fast vi skickar väl med moster Malin till affären då. I allafall så behövde hon kängor, vinterskor och jag hittade ett par som verkarde mest praktiska men så hittade lilltjejen själv ett par skor som hon verkligen verkade fastna för. Det va med nitar och allt. Mitt mammahjärta kunde inte neka henne dessa för de va fina men inte så vinterpraktiska men till fint så. Visst än hade hon inte slängt sig på golvet och tjurat/skrikit om hon inte fått dem men men vi får hoppas att hon inte minns detta sen om ett halvår för man kan ju inte alltid få som man vill. Just nu är hon nog rätt trött och ledsen på sin mamma eftersom jag ofta får säga till henne eller säga nej. Hon är så klåfingrig! Är på allt och kan allt.
* Sätta på och stänga av diskmaskinen och tvättmaskinen
* hon vet hur man lägger tandkräm på tandborsten.
* Når att öppna ytterdörrarna här hemma
* kryper och öppnar åt hundarna när de är ute och skäller för att de vill in.
* Sätta på spisen, ja alla knappar på spisen är nu borttagna så det inte går men häromdagen hade väl en av kattungarna lyckats få ner en knapp från bänken och den hittade hon på golvet och va gör ungen då? Jo sätter dit den där den ska va och vrider på spisen.
* Hon vägrar för det mesta att bli matad utan sitter där med sin gaffel och jagar maten i högsta grad med den.
sen är det en massa hyss till som hon kan men jag kan inte minnas att killarna va lika tidiga med allt som hon är. Sen har hon visseligen nyss börjat att gå men hon har ju så mycket annat hela tiden att hon nog inte hunnit med det innan.
Fredagkvällen va det dags för skolans höstfest, i år så blev det som disco så det blev Melkers första disco, ja han gick på det! De hade haft skoj båda två men det är så otroligt att när de är hemma kan de knappt leka utan att slåss men i skolan på raster osv så är de med varandra hela tiden.
Lördagen blev på dagen rätt så lugn, en sväng till affären för att inhandla lördagsgodis till barnen. Sen på em körde jag upp mot Isaberg och resturang Höganlofr för att äta julbord med mamma och hennes assistenter. Det va trevligt och en bra show men dock blev jag väldigt besviken på det varma på julbordet, vilken tur att att sillen och de andra kalla va så bra så det kunde väga upp det hela.
Kändes dock rätt tungt att köra fram och tillbaks på lördagen och va ju inte hemma förrän efter 1 på natten igen.
Söndagen gick åt till lite städ och för att återhämta mig efter lördagkvällen. På söndagkvällen va det dessutom dags för jobba några timmar.
Saga har åkt på en förkylning så hon sover dåligt på nätterna så de två sista nätter har jag och hon suttit vid tv:n några timmar då jag gett upp att få henne att sova. inget funkar, inte i hennes säng och inte i vår säng. Dock känns det i kroppen att man inte får sin sömn och mitt i allt så har mitt blodsocker stuckit i väg så nu har jag sen i går insulin. Inte så mycket än utan bara till långtidsvekande på kvälle noch sen lite till frukost. Vi får väl se va det hamnar nrä vi väl ställt in dosen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar