måndag 14 september 2009

elefanter, spöken, monster och tomten

Tänk va en sak som ska va kul för barn kan ställa till det för dem. Det är nu några veckor sedan Melker va på barnkalas på busfabriken, han hade sett fram mot det men vi kommer dit och då vill han inte stanna så det slutar med att jag och övriga fam. fick gå med in också och det gillade ju Alfons. Han fick ju inte va med på kalaset men va där inne och lekte med barnen när de inte va i kalasrummet. I alla fall så när barnen satt inne och åt så kommer det en elefant för säga hej till barnen. Melker får världens chock när han får se elefanten i fönstret på dörren. Han skriker i panik rakt ut och blir likblek samtidigt som han mer eller mindre flyger upp i mitt knä. Där sitt han sen när elefanten kommer in och står inne i rummet, han är som förstelnad och det går inte att få kontakt med honom. Han är vad man säger paralyserad av skräck. Så fort elefanten rör sig så stelnar han till ännu mer och när han gör ett steg åt vårt höll så tror jag attt ungen ska svimma av. Efter att elefanten gått så är han först svår att få att prata och han hela tiden blicken fäst på dörren.
Vi försöker förklara att det bara va en som va utklädd men även om han förstår det så är han hysteriskt rädd. Men han leker vidare sen, tyvärr så kommer elefanten en gång till då melker är och åker rutchbana, elefanten är då långt från honom och på väg in till ett att barnkalas men det gör honom lika rädd för det, som tur va så va den ene pojkens ( som hade kalaset där) pappa precis i närheten så han tar med melker till mig. Efter den dagen så berättade han om detta för alla och för oss säkert 20 gånger, vi lät honom prata för att han skulle få bearbeta detta. Dock så har det inte hjälp för han som aldrig varit speciellt rädd är nu livrädd för allt. Minst lilla ljud här hemma så skriker han i panik, han vågar inte va själv utan måste va jämte någon av oss andra, går bra med Alfons med. Han tror de är spöken och monster överallt och så är han livrädd för tomten. Han har alltid varit rädd för tomten men nu har det växt. Han klarar inte ens av att vi säger tomte. Hur ska detta gå framåt jul. Han är redan orolig för tomten som ska komma och det är inte kul att veta att ens barn är orolig och inte vill det ska bli jul för han är så maniskt rädd för tomten. Ja fortsätter hans rädsla en månad till så får vi söka hjälp för det för han ska inte behöva gå hela dec. och va rädd och inte våga röra sig obehindrat.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar