Just nu så bor det ett litet monster här hemma, en kille som är påväg att bli stor men vill vara liten med. De värsta tänkbara beteenden kommer fram och de värsta tänkbara ord som han någonstans snappat upp kommer över hans läppar. Man blir kallad både det ena och det andra. Jag har då insett att vara 6 år är inget jag åter igen skulle vilja va.
I lördags så hade vi haft fajt i princip hela dagen och jag va diverse hemska saker så tillslut sa jag i lugn saklig ton att du borde nog leta efter en snällare mamma.
-Nej det vill jag inte!
-Varför inte då när jag är såååå DUM?
Var på Alfons kommer in i samtalet och säger följande
- Jag vet varför han inte vill ha en annan mamma! För du är den bästa mamman som finns! även om jag ibland också tycker du är jätte dum.
Det värmde i hjärtat och vilken förmåga att rädda både mig och lillebror för att bli än mer irriterade på varandra.
fast ibland så tittar pojken som gömmer sig i monstret fram och då kan man få underbara stunder med honom och så många kul kommentarer för det rör sig så mycket i hans lilla huvud.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar