Är inte skapt för detta.

kan inte annat än säga att jag avundas dess kvinnor som kan gå genom en hel graviditet utan besvär och verkligen stråla. Jag har vetat det innan och vet det fortfarande att jag är inte skapt för att vara gravid. Min kropp ser inte en graviditet som ett naturligt tillstånd. Jag hatar att vara begränsad i vad jag kan göra, jag hatar mina hemska fogar, att det känns som det är mil ner till fötterna, att mitt blodsocker vägrar att samarbeta med mig. ja idag känns det tungt och långt kvar men jag vet ju att veckorna går rätt fort och snart så är feb. här. Jag tillhör väl i stället den lyckliga skaran som mår bra efter att barnet är ute även om det för mig innebär en stor op. som kejsarsnitt trots allt är. Trots op.sår och att man ska ta det försiktigt i 6-8 veckor så anser inte f-kassan att det är något att genom gå ett snitt. Du kan i dag inte bli sjukskriven så din man kan vara hemma och hjälpa till utan du får snällt sköta det själv. Jag får bara hoppas att jag mår så bra som jag gjort de tidigare graviditerna eftersom jag nu även kommer att ha Saga hemma och hon är ju mindre än Alfons va när Melker föddes och då hade även A dagis.
Visst finns det dagar då man kan njuta men mest av allt ser jag det som en transportsträcka. Jag längtar till jag kan gå mina långa promenader igen. Röra mig som jag vill och slippa känna denna bedövande trötthet som tycks drabba mig om jag en dag gör lite för mycket. Det är en sån dag i dag. I går så va det jobb 8-14 sen möte i skolan kl 15-16,30 och sen de vanliga vardagslivet här hemma. I dag är jag helt slut. Mina arb. pass tar på mig men jag ska kämpa mig fram till den 28 dec. då jag har fått beviljad havandeskapspenning. För mig innebär det som tur är inte mer än 5 pass till så jag jobbar mitt sista pass den 22 dec. Det är ju det som är bra med långa arb. pass att de inte blir så många.